Till innehållet | Bläddra bland initiativ | Hjälp | Skriv ut

En lagenlig utarmning av pensionärerna bör få ett slut

22.10.2018

4 380 stödförklaringar, varav 171 via andra kanaler

Stödförklaringar som samlats in genom tjänsten 4 209

Grafen visar endast de stödförklaringar som har samlats in på Medborgarinitiativ.fi. Grafen uppdateras vid dygnsskiftet.
Du kan bädda in grafen på din webbplats här

Du måste identifiera dig för att kunna understöda initiativet. Efter att du har identifierat dig kan du även understöda andra initiativ. Ditt namn kommer inte att synas på Medborgarinitiativ.fi.

Läs mer om identifiering, integritetsskydd och offentlighet.

Understöd initiativ
Om du inte kan identifiera dig elektroniskt så kan du också lämna in din stödförklaring på en pappersblankett.

Medborgarinitiativets titel

En lagenlig utarmning av pensionärerna bör få ett slut

Datering av initiativet

22.10.2018

Initiativets form

Förslag om att lagberedning ska inledas

Justitieministeriets ärendenummer

VN/5480/2018

Primärt språk för initiativet

Finska

Innehållet i initiativet

Förslag att påbörja en lagändring som syftar till att trygga nivån på den pension som under förvärvsarbetet intjänats och att för pensionerna under en period av tio år återinföra halvvägsindexet.

Motiveringar

Arbetspensionsindexet
Arbetspensionen är en inkomstgrundad förmån. Dess uppgift är trygga införtjänad inkomstnivå under pensioneringen. 98% av pensionärerna erhåller arbetspension.
För att bibehålla värdet på arbetspensionen användes i början löneindexet, som år 1977 ändrades till halvvägsindexet. År 1995 började man använda det brutna indexet som till sin natur är prisorienterat, vilket gör att pensionens köpkraft inte bibehålls vid stigande levnadsstandard.
Enligt beslutet i riksdagen är målet med denna levnadsstandardsänkande åtgärd att trygga pensionssystemet (StVM 17/1995). Man ville på så sätt vara förberedd för de stora årsklasserna. Följden av det brutna indexet har blivit, att pensionärerna är den enda befolkningsgrupp, vars inkomstnivå lagenligt minskar då den allmänna levnadsstandarden stiger.
Pensionärernas fattigdomsspiral
De äldre bli fattigare med åren. Ju äldre man blir desto fattigare blir man. Inför pensioneringen utgick man ursprungligen från att pensionen skulle utgöra 60% av den införtjänade medellönen. Till exempel för dem som gick i pension 2016 utgjorde ersättningens median 59% av medellönen. Omedelbart efter pensioneringen "minskar lönen", en minskning som på grund av det brutna indexet fortgår till livets slut. Pensionen sjunker under ett par årtionden med 40% från den införtjänade medellönen
Nästan alla 1,5 miljoner pensionstagare har en låg inkomst. Hälften måste klara sig med en pension som understiger 1.434 euro i månaden. Ca 90% av pensionärerna har en bruttoinkomst som understiger 2.500 euro per månad. Storinkomsttagarna, de som förtjänar över 5.000 euro per månad, utgör 1% av pensionärerna.
Idag finns 1,3 miljoner personer som får ålderspension. Av dem lever 470.000, eller fler än en tredjedel, under den av EU bestämda fattigdomsgränsen (1200 euro/månad). Ett ännu större antal kämpar nära fattigdomsgränsen, och det ofördelaktiga indexet gör att de lätt hamnar under gränsen.
Arbetspensionen utgör i Finland den viktigaste ålderspensionen. Folkpensionen kompletterar låginkomsttagarnas pension, som i sin nuvarande form huvudsakligen utgör ett stöd för dem som är arbetsoförmögna. Av ålderspensionärerna får 2% (25.000) enbart folkpension.
65% av dem som lyfter ålderspension får enbart arbetspension. Av pensionerna under 1300 euro per månad, utgör en del folkpension. Av dessa pensioner är 73% arbetspension och 27% folkpension.
Pensionärernas situation blir svår då ingångspensionen är låg och man med nuvarande lagstiftning inte kan utföra nivåkorrigeringar, inte ens indexet tryggar pensionen.
Pensionsfonderna sväller
Då man godkände det brutna indexet var man orolig för att medlen i pensionsfonderna inte skulle räcka till då de stora årsklasserna går i pension. Man skulle hålla tillbaka pensionsutgifterna och öka medlen i pensionsfonderna.
Under den tid det brutna indexet varit i kraft har under några tiotal år antalet ålderspensionärer ökat från 790.000 till 1,3 miljoner. De stora åldersklasserna har nu varit pensionärer i närmare tio år. Sedan år 1995 har pensionskostnaderna stigit med det dubbla, samtidigt som fonderna som reserverats för pensionerna vuxit femfalt.
Oron för att medlen i fonderna inte skulle räcka till var obefogad. Istället har det brutna indexet utarmat alla nulevande pensionärers liv.
Pensionsfondernas värde översteg 200 miljarder euro år 2017. Inte ens nettot från ränteinkomsterna från fonderna har använts för pensioner, med undantag av ett par av de senaste åren. Arbetspensionsavgifterna har varit högre än utbetalda pensioner.
Under årtionden har fonderna vuxit och i praktiken varit orörda. Medlen i fonderna är nästan fyra gånger större än statsbudgeten och två gånger större än skulderna i hela den offentliga ekonomin. Av medlen i fonderna har 150 miljarder euro placerats utomlands, eftersom pengarna "inte ryms" i Finland.
Pensionsfondernas medelavkastning under åren 1998-2017 var 5,8%. Under "lamaåren" 2012-16 var medelavkastningen 7,1% . År 2017 växte fonderna med 7,4%. Fonderna växer årligen med 8-12 miljarder euro.
Vid årsskiftet 2018 höjdes pensionerna med 0,55%, vilket ökade pensionsutgifterna med 150 miljoner euro. Samtidigt, år 2017, var fondernas placeringsvinst 7,4%. Fonderna växte med 14.100 miljoner euro.
I medeltal lever en 65-åring 20 år, vilket innebär att de stora årsklasserna inom kort inte mera finns bland oss. Deras öde är att bli fattigare under pensioneringstiden samtidigt som fonderna växer och i praktiken förblir orörda.
Detta äger rum trots att 65%, eller 130 miljarder euro av pensionsfonderna, enligt TELA, består av nuvarande pensionärers eller nyligen pensionerades medel. På motsvarande sätt utgör deras andel som är födda på 1960-talet 21%, deras andel som är födda på 1970-talet 10% och de yngstas, som är födda åren 1980-1990 4%.
Pensionärerna har anklagats för att tränga sig in vid småbarnens bord då de kräver att utarmningen ska brytas. Är inte situationen precis tvärtom?
Hur höja pensionstryggheten?
För att bibehålla köpkraften justeras nivån på sociala förmåner såsom folkpensioner och barnbidrag, stöd som finansieras av skattemedel. På arbetspensionerna kan enligt lag inte göras nivåjusteringar, eftersom denna "försenade lön" från början bands vid löneindexet, vilket bibehöll den vid pensioneringen existerande inkomstnivån. Då man år 1977 övergick till halvvägsindexet och år 1995 till det brutna indexet försämrade man medvetet pensionens köpkraft. Här började ålderspensionärernas fattigdomsspiral.
En indexjustering är enda sättet att korrigera arbetspensionens köpkraft. Därför har justeringen en avgörande betydelse för bibehållandet av pensionstryggheten.
Medborgarinitiativet (KAA 4/2016) som rörde ett återinförande av löneindexet och fick 84.820 underskrifter, åstadkom inte en ändring av lagstiftningen.
Detta medborgarinitiativ syftar till att återinföra det halvvägsindex som gällde åren 1977-95. Eftersom reformens ekonomiska konsekvenser är svåra att förutspå, föreslås att reformen ska gälla i tio år, varefter man kan utreda dess inverkan på pensionsfonderna. Nu är det dags att hejda fondernas tillväxt och höja pensionerna.
Nu är det skäl att använda pensionsfondernas ränteinkomster för pensionerna. Även de yngre generationerna har fördel av detta. En höjning av pensionerna skulle vara kostnadseffektiv. Här behövs inga skattemedel. Tvärtom skulle en högre pensionstrygghet öka skatteinkomsterna. Den ökar efterfrågan på arbetskraftsintensiv service och minskar kostnaderna för utkomst- och bostadsstöd. Det nugällande brutna indexet utarmar den nationella ekonomin på grund av fondernas utlandsplaceringar och minskar arbetsplatsernas antal för de unga.
Arbetspensionsindexet måste reformeras så, att pensionstryggheten garanteras för varje pensionärsgeneration. Ingen får i stöd av lag bli fattigare under sin pensionering.

Medborgarinitiativets reformförslag
Halvvägsindexet för arbetspensionerna återinförs för en tio års period. I ljuset av erhållna erfarenheter kan man bedöma reformens effekt på pensionsutgifterna och fondernas tillväxt.

Ekonomiskt bidrag för initiativet

Inget

Insamlingskanaler för stödförklaringar

  • Medborgarinitiativ.fi
  • Insamling i pappersform

Sammanlagt antal stödförklaringar som hittills har samlats in genom andra kanaler

Insamlarens uppskattning: 171 st.


Du kan också skriva ut en pappersblankett för din stödförklaring

Ansvarspersonerna samlar in stödförklaringar med hjälp av en pappersblankett. Om du vill understöda initiativet till pappers i stället för via webbtjänsten, så ska du skriva ut PDF-blanketten nedan, fylla i dina uppgifter och skicka den till den postadress som anges. Postningen sker på egen bekostnad och eget ansvar för den som understöder initiativet.

Suomen Senioriliike Pakarituvantie 4 00410 Helsinki


Länkar till andra webbplatser

Ansvarspersoner

Initiativtagare

Heikki Ranki Espoo

Kimmo Kiljunen Vantaa


Företrädare

Esa Fagerlund Tampere
esa.t.fagerlund@nullgmail.com


Ersättare

Eeva Kainulainen Espoo
eeva.kainulainen@nullgmail.com
040 568 0591